Sirap

Som många av er vet, så älskar jag min syster Marias yngsta son, Visst, jag älskar alla hennes barn..
MEN, det är nå visst med ludvig, vi har fått sådan kontakt, går inte att beskriva, har funnits där för honom sen han föddes.. Och kommer finnas där för honom i all evighet..

Iaf, idag fick jag lägga honom, eftersom mamma skulle vara barnvakt så passade jag på,
jag bytta blöja,satte på han pjamas o la han ner med vällingflaskan.. stod där länge o kollade på honom <3
så fort jag lämnade rummet så började han gråta, han ville bara upp till mig..
gick in o gav honom nappen o klappade han över magen ända tills han somnat, jag började nästan gråta, det var så fint, jag förstår kärleken mellan mor o barn.... MEN, jag är bara hans moster.. kan jag verkligen känna samma kärlek??
jag vet inte, men vi har något speciellt, det är något speciellt med den lillskrutten..
Går inte att beskriva, men varje gång jag ser honom, varje gång han sträcker armarna upp till mig, jag blir så lycklig..
Jag kan aldrig vara deppig i hans närhet..

Moster älskar dig Ludvig "Lillskrutt" <3






(Ursäkta hur jag ser ut.. men titta på min gofis ist)

<3